En minderårig praktikant misstänks för att ha blottat sig för två flickor på en förskola i Malmö i början av augusti. De två flickorna går på förskolan och ska själva ha berättat om det inträffade för personalen. Polisen bekräftar att det gjorts två anmälningar och att en utredning i ärendet pågår. Förskolan har skickat ut brev till föräldrarna med information om misstankarna och har även kallat till ett informationsmöte i veckan.

Camilla Odhnoff, 85 år, Lund, har, som tidigare meddelats, avlidit. Hon efterlämnar barnen Petter, Silla, Jonas och Anna samt brodern Staffan med familj.

Camilla Odhnoffs insatser som statsråd 1967–1973 och därefter som landshövding i Blekinge län till och med 1992 är välkända även för en bredare allmänhet.

Mindre känt är kanske att hon från 1985 var ordförande i det som 1992 blev Statens råd för kärnavfallsfrågor, som hon sedan ledde fram till 2002.

I sin egenskap av botaniker och docent i växtbiologi spelade hon en betydelsefull roll i det tvärvetenskapligt sammansatta rådet.

Genom henne initierades ett paradigmskifte i synen på kärnavfallsfrågan. Fram till 1986 sågs avfallshanteringsfrågan som ett rent tekniskt-naturvetenskapligt problem.

Den etiska dimensionen hade förvisso knackat på dörren men inte blivit insläppt.

Under Camilla Odhnoffs ledning valdes Anne Marie Thunberg in som ledamot i rådet. Därmed inleddes en förändring, som innebar att avfallshanteringsprocessen också måste ses ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, det vill säga inte som expertlett instrumentellt handlande utan som kommunikativt handlande med dialog mellan experter, beslutsfattare och berörda.

Camilla Odhnoff var en ordförande med hög integritet. Hennes sammanfattande synpunkter och kloka slutsatser efter diskussionerna i rådet väckte stor respekt hos oss och övriga ledamöter.

På ett självständigt sätt drev hon motståndet mot (det numera avskaffade) förbudet mot kärnkraftsforskning.

Som ordförande satte hon alltid sakfrågorna i centrum och väckte också respekt långt utanför landets gränser.

För detta belönades hon också med att utnämnas till hedersdoktor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris 2001.

I samband med Camilla Odhnoffs avgång 2002 anordnade kärnavfallsrådet ett särskilt seminarium. Bland föreläsarna fanns företrädare för myndigheter, industri och kommuner berörda av kärnavfallsfrågan. De uttryckte alla sin höga uppskattning av hennes insatser.

Vi som inom kärnavfallsrådet hade förmånen att samarbeta med henne, kan vittna om hennes engagemang, vänlighet och allvar. Hon såg till att ledamöternas kompetenser togs till vara på bästa sätt. 

Hennes bortgång skapar ett stort tomrum, men vi kommer att minnas henne med stor glädje och respekt.

Carl Reinhold Bråkenhielm

ordförande i Statens råd

för kärnavfallsfrågor

Willis Forsling

ledamot av Statens råd för kärnavfallsfrågor

Claes Otto Wene

ledamot av Statens råd för kärnavfallsfrågor

Fråga: Jag undrar hur man får bort ringsvamp (häxring) från gräsmattan?

Lena Olander

Lomma

Svar: Häxringar, eller älvringar som kanske låter lite trevligare, är ett välkänt fenomen på våra gräsmattor och är svårbekämpade. Oftast är det Nejlikbroskskivlingen som fått fäste, men även många andra svamparter, några av dem giftiga, kan bilda ringar. Uppkomsten kan bero på rubbad näringsstatus eller att det finns delar av vedartade växter som inte förmultnat riktigt, till exempel stubbar, kvar i jorden.

Där ringen finns är gräset lite grönare på båda sidor om svampringen på grund av att svampen frigör kväve när den bryter ner organiskt material.

Däremot dör gräset precis där svampen står eftersom den bildar ett vattentätt lager vid ytan och förhindrar därför vatten att nå gräset. Man ser ofta dessa ringar där gräset har näringsbrist eller vid torka.

Det finns olika metoder för att hämma eller förhoppningsvis helt stoppa tillväxten. Börja med luftning och bevattning. Stick många hål runt om i ringen, till exempel med ett spett eller grep och dränk svamparna med vatten på ca en meters bredd. Upprepa flera gånger under en 4–6 veckors period. Tillsats av lite konserveringsmedel i vattnet (Atamon, ca 2 msk/10 l vatten) har prövats.

Vattna med lösningen i hålen. Vätan ska nå djupt ner i marken till svampens mycel som ligger meterdjupt. Har man tur räcker det med detta.

Vill det sig inte riktigt, det vill säga angreppet är alltför kraftigt, bör man gräva bort svampringen, cirka 20 cm ner och cirka 40 cm brett. Sedan fyller man på med ny jord och sår i gräs. Det man grävt bort måste förstöras.

Det sägs också att svampen tar död på sig själv när den möter en annan ring. Detta kan man utnyttja genom att skära ut en cirka 30 cm djup torva av ringen och vända den helt om (180°) så att den möter sig själv. Hur lång tid denna nedbrytningsprocess tar är ovisst. Området måste dock ändå saneras och sås med gräs igen.

Slutligen finns ett kemiskt preparat inom den biologiska bekämpningen, Binab TF WP. Detta preparat finns i välsorterade växtbutiker och växtshopar och kan också beställas via någon internetbutik. Preparatet kan användas både förebyggande och behandlande.

För en etablerad häxring är tillvägagångssättet detsamma som för Atamon, men inte så lång behandlingsperiod. Man blandar 2 liter vatten och 50 gram Binab. Detta räcker till en kvadratmeter vid spridning med vattenkanna med fin stril. Färdig blandning måste användas inom ett dygn. Läs bruksanvisningen noga! Upprepad behandling kan behövas.

Efter behandling som gett effekt är det viktigt att återställa näringsbalansen i marken och då bäst med ett organiskt gödselmedel.

Nelson Garden har också haft ett preparat – Häxring GTI – men detta har utgått ur deras sortiment.

Fråga: Vi har fått ohyra av något slag på våra dahlior. Plötsligt finns det hål i bladen även på blad lite högre upp i växten. Har ingen uppfattning om vad det kan vara så därför bifogar jag en bild.

K-G Lindqvist

Barsebäckshamn

Fråga: Undrar vad det är för ohyra som gått på våra dahlior? Bifogar ett par blad. Dahliorna var mycket fina i fjor. Vissa plantor är i år nästan helt förstörda. Vi har också angrepp på Änglatrumpet och Blomma-för-dagen. På dessa består angreppen av runda hål i bladen och plantorna tycks klara angreppen. Vad göra? Går angreppen även över på dahliornas rotknölar så att de blir förstörda?

N Mathiasson

Svar: Dahlia, detta praktfulla släkte som tillhör familjen korgblommiga växter, härstammar från Mexiko. Dahliasläktet fick namnet på 1700-talet av auktorn, den spanske botanikern A J Cavanilles, som en hyllning till den svenske botanikern Anders Dahl.

Det finns tyvärr en hel del olika sjukdomar som kan drabba växten. De små hål i bladen som bilden visar kan, om inga larver eller skalbaggar syns, ha orsakats antingen av små snäckor eller av de allestädes närvarande tvestjärtarna som arbetar i det tysta under natten. På dagen gömmer de sig i de vackra blommorna. Det finns medel mot sniglar, snäckor och tvestjärtar i växtbutikerna, men tänk på att tvestjärtar också är nyttodjur som plockar all möjlig ohyra. Snäckor får man annars plocka bort och fällor för tvestjärtar kan man också tillverka.

Annat som kan förorsaka skador på dahlior är fläcksot, där bladen först får ljusare fläckar som efterhand mörknar, torkar och faller av och på så sätt perforerar bladen samt olika virussjukdomar. CMV, Cucumber mosaic cucumovirus (normalt mest på gurka) eller DMV, Dahlia mosaic caulimovirus, visar sig bland annat som ljusa linjer i mönster, ”mosaik” på bladen. Symptomen visar sig under juni till september.

Smittan kommer i första hand med knölarna där virus övervintrar. DMV sprids sedan vidare med bladlöss och CMV överförs också lätt med bladlöss till dahlia från andra värdväxter, så har man ett gurkland i trädgården kan det vara idé att se över detta också. Bladlöss bekämpas lätt med besprutning av såpvatten i omgångar.

Det är viktigt att de knölar man köper är garanterat fria från virus. Se också till när dahlian gror att det inte kommer fram sjuka, angripna skott. Förstör i så fall den knölen för smittan sprids lätt mellan plantorna. Bekämpning görs genom att ta bort de knölar, skott och andra växtdelar som angripits.

Dahlian kan även drabbas av mjöldagg, i synnerhet under varma och torra perioder. Under denna period kan bevattning av marken (ej med spridare) i förebyggande syfte, för att hålla bra tillväxt i plantorna, hjälpa eller så kan man bekämpa med något mjöldaggsmedel.

Jag hoppas att även frågeställaren som hade skickat in blad i kuvert fick information i detta svar, för tyvärr var bladen en enda grön massa när jag fick dem, så jag kunde inte se vad de drabbats av, men troligen är det virus som angripit dem. Angreppen på änglatrumpeten är troligen gjorda av larver från något nattfly. Blomman-för-dagen kan också ha haft besök av tvestjärtar eller någon larv.

Tyska köks- och badrumsföretaget Dornbracht lanserar ett helt nytt duschkoncept i höst med dimma, ljus och dofter som ska ge en känsla av att stå utomhus och duscha under bar himmel. Sensory sky kallar man produkten som består av en platt panel som har separata munstycksfält för huvuddusch, kroppsdusch och regndraperi, ett kallvattensdimmunstycke samt en ljus- och doftfunktion.

Köket är hemmets hjärta. Det är här allt händer. Matlagning, samvaro, läxläsning, målning, plantering, skrivande, funderande, viktiga samtal. För att inte tala om alla glada fester som alltid slutar i köket.

Ett rymligt kök med plats för många är en självklarhet när man planerar bostäder idag. Helst med en öppen planlösning mot vardagsrummet så att man får ett enda stort tillsammans-rum. (Själv föredrar jag ett separat kök så man slipper stekos i favoritfåtöljen).

För inte så länge sedan ansåg man dock att köket var den yta som lättast kunde krympas. På Stockholmsutställningen 1930 lanserades minimala kokvrår som framtidens melodi. Matberedningen skulle avskiljas från matplatsen. Kokvrån var bara någon kvadratmeter stor och oftast fönsterlös. Marianne Larsson, intendent vid Nordiska museet, saxar i boken ”Köket – hemmets hjärta” följande ur Stockholmsutställningens programskrift ”Acceptera”: ”Är köket tillräckligt stort för att möjlighet skall finnas för barnen att vistas där, kommer de också att göra detta så länge husmodern är där. Det är ej önskvärt. I köket finnes en gasspis, som är en farlig leksak. Luften där blir alltid kvav och osund. Därför bör man ordna så att barnen tvingas bort från köket ut i det luftigare vardagsrummet, som bör tas i bruk även när inga gäster finns i huset.”

Den effektiva kokvrån fick hård kritik, inte minst då arkitekterna uteslutande var män som sällan vistades i denna ”kvava och osunda” miljö. Skolköksinspektören Ellen Elström fällde en ofta citerad kommentar: ”Jag skulle vilja stänga in en arkitekt i en sådan kokvrå och låta honom känna på hur det är att laga mat där.

Barndomens omhuldade – och som jag minns gigantiska – farmorkök har fått revideras i vuxen ålder. I ena hörnet stod spisen med tillhörande grytskåp och på andra sidan den låga diskbänken med enbart en kallvattenskran. Det innebar att alla grytor och kastruller fick bäras över köksgolvet med allt vad det innebar av tunga lyft. Att inte fler olyckor inträffade under dessa otaliga transporter över de gröna linoleumplattorna får väl ses som ett under.

Oavsett, så var grytskåpet perfekt att gömma sig i. Jag lyckades dock aldrig lista ut hur min farmor kunde hitta mig så snabbt, jag hade ju bara lyft ut alla grytorna och satt dem utanför skåpsdörren…

Hur ser då det optimala köket ut? Ja, det beror så klart på vem man frågar. Tina Nordström, välkänd tv-kock med mera, är säker på sin sak: det viktigaste är att trivas i köket.

FRÅGA: Ett uttryck, som jag har hört är ”drasut”. I förening med lång eller långe.

Vad är det här för ord, och var kommer det ifrån?

Jan Friberg

SVAR: Traditionellt har man trott att drasut skulle vara bildat till dras av dra(ga) och ut, men den förklaringen har ifrågasatts. Det har istället föreslagits att drasut är bildat till dialektordet drase som betyder ’stor och lång karl’ och i sin tur kan gå tillbaka på ett fornspråkligt, icke belagt ord drasi ’stor, klumpig sak eller kropp’. Man kan också nämna dråse, som i dalmål betyder ’stor och lång karl’, och det norska och svenska dialektordet drusa ’sädeshög’, som i jämförelser använts om stor, kraftig, tjock kvinna. I finlandssvenskan finns det besläktade drassel ’stor, otymplig mansperson’.

FRÅGA: I andra klass i realskolan använde jag ordet hialös. Min lärare i svenska satte en stor röd bock, och jag fick BC på uppsatsen. Jag tyckte detta var orättvist, förhemma användevi alltid det ordet. Var kommer det ordet ifrån, och i vilken omfattning är det ok att använda dialekt i skrift?

Skåning

SVAR: Det huvudsakligen sydsvenska dialektordet hialös (eller hejalös) ’rastlös, rotlös, otålig, (alltför) ivrig, jäktad’ hör nog ihop med verbet hi(g)a ’flåsa; trakta efter, fika efter’ och adjektivet hi(g)en ’ivrig, som har ett otåligt begär efter något’. Ändelsen -lös förstärker här ordets olustbetonade, oförmånliga eller klandrande innebörd – jämför rick(a)lös ’löst sittande, vickig’ med samma betydelse som rickig. Hialös används också med betydelser som ’huvudlös, sanslös, makalös.

Nuförtiden är det lite mer fritt fram i skriftspråk för både fula ord och vardags- och dialektord. Men man ska fortfarande vara sparsam med ord som kan tänkas väcka irritation eller inte är kända för läsaren. De stör kommunikationen.

FRÅGA: När stora nostalgiknäppen sätter in, brukar jag lyssna på Edvard Persson. En låt jag gillar särskilt är ”Flatenvisan” eller ”Med lite luft”. Han använder ett ord jag inte kan hitta någonstans; kanske jag hör fel men så här hör jag det: ”Våra ledare dom var genin / som slog myntkasen i fantasin, / och dom räknade med / relativa besked, / det var Einstein som lärde dom det.” Så min fråga: Vad är en myntkase?

Ett annat skånskt ord, grebba, var kommer det ifrån?

Lars L

SVAR: Något ord myntkase känner jag inte till. Jag misstänker att det i texten står Münchhausen. Den där baronen Hieronymus von Münchhausen var ju en formidabel storljugare med frodig fantasi. Uttrycket lyfta sig själv i håret ’rycka upp sig; överträffa sig själv’ återgår förresten på en anekdot om samme baron, som sägs ha tagit sig själv i hårpiskan och lyft sig och hästen ur ett träsk.

Gräbba (eller grebba) är inte bara skånskt och småländskt utan har tidigare använts i stora delar av Sverige sedan medeltiden. Det är också känt från Norge. Troligen är det bildat till grabb.

FRÅGA: 1. Ordet utnyttja detta erbjudandet eller han utnyttjade henne. Vad har utnyttja för betydelse? För mig betyder det ’missbruka’. Man bör väl använda nyttja om det är något bra.

2. Ordet huvaligen – vad betyder det?

3. Ordet reducera, har en gång i tiden professor Sten von Friesen på universitetet i Lund sagt, att det betyder ’förändra’ och inte ’minska’.

Bengt Magnusson

SVAR: 1. Liksom danska udnytte och tyska ausnutzen, ausnützen kan utnyttja ha neutral, positiv eller klandrande betydelse: ’använda; dra nytta av; orättmätigt dra fördel av; använda någon/något på ett sätt som är fel, bara för att man själv tjänar på det’.

2. Hu(v)aligen, hugaligen betyder ’hu [då], usch, fy, bevars’ och används främst i nordsvenskt och finlandssvenskt språk.

3. Reduceras huvudbetydelser är och har varit ’dra ner på, (för)minska, avkorta’. I vissa fackspråk kan ordet också användas med betydelser som ’förvandla, förenkla’.

Man ska inte tro att man alltid har koll på läget. Man ska inte tro att man bara plötsligt kan se sig om och helt och fullt fatta vad det är som händer eller vem som råkar stå nära eller långt ifrån och vad detta i så fall kan ha för betydelse, om ens någon.

Sanningen är: vi fattar nästan alltid alltför lite av det som händer omkring oss, både nära och långt borta.

Vi lever i vår egen lilla löjliga värld, och när vi plötsligt kikar ut ur den, tja, då vet vi inte riktigt vad det egentligen är som händer och sker där ute. Och ännu mindre varför.

Ja, du fattar säkert exakt vad jag menar. Eller hur?

Så kan det till exempel hända att man en vacker dag står i en kö till kassan i en eller annan välbesökt butik och tre platser före en i kön står en till åren kommen, lite darrig, vithårig herre och fumlar med mynten i sin tummade portmonnä, och man tänker: Hur ska det här gå, då? Stackars krake.

Sen ser man plötsligt, i blixtbelysning, att den gamle faktiskt är brodern till ens kära barndomsväninna, han som spelade jazz på piano och saxofon och var ytterst beundransvärd för oss lite yngre flickor och precis sådär lite lagom smågalen. En sådan som man själv skulle vilja bli som när man blev lite äldre, med andra ord.

Och i ett huj förvandlas den gamle vithårige, darrige gubben till en rätt så fräsch, rätt så snygg kille, något lite äldre än jag själv, bara. Inte helt oäven.

Hur gick det till?

Ja, det är väl, som vanligt, det där med det relativa. När tiden går blir vi alla obevekligen äldre, men liksom bara i relation till den ena eller de andra.

Man blir äldre i relation till sina barn, så klart, men inte i relation till sina gamla klasskamrater som man har umgåtts med sen 1951 på hösten.

Äldre blir man dessvärre definitivt i relation till sina barnbarn.

– Du är gammal, du, mormor, säger den mest älskade, 3.

– Ja, men du är inte så gammal, svarar jag, kanske en liten, liten aning för hurtigt.

Men det konstiga är att alltihop kan ändra sig under loppet av några sekunder, när man inser att det inte är en åldrig gubbe man ser tre platser längre fram i kassakön utan en supersvängig brorsa till en kompis.

Det måste vara minnet som plötsligt och oväntat träder i full funktion och målar upp den där gudabenådade jazzmusikern i en bild som totalt täcker den av den vithårige åldringen där framme.

Tänk om något sådant kunde hända i den yttre, verkliga verkligheten och inte bara långt där inne i skallen där minnet har borrat in sig.

Tänk dig att en människa plötsligt fick syn på dig och kände igen dig som den du var för, säg, sisådär fyrtio år sedan.

Och vips! så blev du den människan igen.

Jag säger bara: tänk om.

På torsdag håller riksdagen en aktuell debatt. Det är Vänsterpartiet som begärt den med anledning av den ökande ojämlikheten 1995–2010.

V vill ha besked ”om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka jämlikheten”.

Det går nog ganska fort att redogöra för. Partierna lär ägna mer tid åt att träta om vilken regering som gjort vad.

Camilla Odhnoff, docent i växtfysiologi, socialdemokratiskt statsråd 1967–1973 och landets första kvinnliga landshövding, 85 år, Lund, har, som tidigare meddelats, avlidit. Hon efterlämnar barnen Petter, Silla, Jonas och Anna samt brodern Staffan med familj.

■Camilla utbildade sig i Lund, gifte sig och fick fyra barn. Samtidigt fortsatte hon att forska och doktorerade 1961. När hon märkte hur svårt det var att kombinera forskning och familj så anslöt hon sig till det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Camilla Odhnoff nådde stora framgångar i sin politiska gärning och var statsråd i Tage Erlanders och Olof Palmes regeringar med ansvar för familje-, ungdoms- och invandrarfrågor.

Hon hävdade att de lika villkor, som är en förutsättning för ett jämlikt samhälle, också ska gälla barnen och alla barn. Långt före lanseringen av barnkonvention och dagens politik om barns utsatthet vid knappa resurser inom familjen, verkade Camilla Odhnoff med barnperspektiv och drev frågor om barnens behov. Hon medverkade till förstärkt föräldrapenning och la i riksdagen fram förslag om allmän förskola.

Camilla Odhnoffs uppmärksamhet på barns villkor höll i sig genom åren. I sitt tal som nypromoverad Jubeldoktor 2011 vid Lunds universitet drev hon skolpolitik med barnens bästa för ögonen och hävdade att skolan måste erbjuda möjligheter för hela människan att utvecklas.

Genom åren har Camilla Odhnoff gett oss många exempel på hur hon sett och månat om sina medmänniskor i smått som stort. Hon tyckte om naturen i Skrylle friluftsområde och många gemensamma färder har gått dit. Gärna åt hon en lunch i Lunds stadspark tillsammans med partikamraterna. Miljön påminde henne om när barnen var små då de regelbundet besökte parken.

Många är också de anekdoter som hon berättat om tiden som statsråd och som landshövding i Blekinge. De visade oss hur hon också då visade omtanke om människor runt om henne och hur hon kunde överraska omgivningen.

In i det sista var Camilla Odhnoff en vältalig, engagerad och stark politisk profil, som bidrog till att Socialdemokraterna i Lund har ett pensionärsutskott som låtit tala om sig. Som dess ständige sekreterare lyckades hon med elegans sammanfatta våra debatter och samtidigt göra träffsäkra, intresseskapande inlägg. Hon fanns alltid här med en hjälpande hand och uppmuntrande ord.

Så sent som för några veckor sedan satt hon på partiexpeditionen och hjälpte till med sommarens medlemsutskick. När hon då i juni fyllde år bad hon oss om att inte köpa blommor utan plocka i trädgården eller ta med några vilda blommor. Det var vad hon uppskattade som allra mest, något från naturen och att få möta vännerna och familjen; barnen och barnbarnen. Vi har så mycket att tacka Camilla för. Nu fattas hon oss.

Margoth Wahlström

Pensionärsutskottet, Lunds socialdemokrater

Från vackra fresterskor till anskrämliga haggor. Det vimlar av kvinnor på kvastar, magiska riter och svarta mässor när National Galleries of Scotland synar hur konstnärer genom århundraden skildrat häxor. Att satsningen ”Witches & Wicked Bodies” äger rum just i Edinburgh är symptomatiskt (t o m 3.11). Bland de sotiga fasader, medeltida slott och kyrkspiror som skjuter upp ur stadens vulkaniska berggrund satt som bekant JK Rowling och skrev sin Potterhistoria. Idag håller det övernaturliga, från vampyrer till zombies, populärkulturen i ett hårt grepp.

Samtidigt flanerar turister och shoppare obekymrat i blomstrande Princes Street Gardens, byggd på den igenfyllda Loch Nor’, där oskyldiga kvinnor dränktes under häxprocessernas grymma århundrade. Det är ingen slump att spökvandringar är en sådan populär attraktion i Old Towns mörka gränder. Men bortom de kittlande skräckscenerna i Goyas eller Dürers etsningar berättar utställningen en mörk historia om maktmissbruk, kvinnoförakt och rädslan för det okända.